Bebben

I förrgår var jag och hjärtat och såg denna på Biopalatset i Göteborg.

Filmen handlar, föga förvånande, om Sherlock Holmes (Robert Downey Jr) och hans sidekick Dr Watson (Jude Law) i London.

I filmens början grips en viss Lord Blackwood (Mark Strong) när han är i full färd att utföra svart magi och får dödsstraff för detta. Men Blackwood svär att återvända från de döda och fortsätta med sin kampanj att ta över hela det engelska imperiet, och därigenom även USA.

Alla tror ju naturligtvis på allt detta, bortsett från Holmes och Watson som bestämmer sig för att gå till botten med det hela vilket utsätter dem för ett äventyr med dödliga faror lite överallt.

Direkt när filmen slutade kände jag direkt att detta tyvärr inte var någon höjdarfilm trots allt. Det är bra skådisar, smarta biroller och Sherlock kan inte ha blivit mer arrogant. Det lades ut ledtrådar till publiken hela tiden, vissa mer långsökta än andra, och man blev faktiskt lite vilseledd några gånger.

Detta är en helt okej film ändå, men knappast någon som kommer hamna på någons favoritlista. Att filmen för tillfället har hela 7.7 av 10 på imdb's poänglista är för mig oförståeligt.

Betyg
3/5

Japp! En julklapp till mig själv, avatars senaste egenbetitlade album.

 

Jag har lyssnat på den en hel del och jag är faktiskt sjukt jävla glad för de 129kr den kostade.

 

I min mening har Avatar växt den senaste tiden och kan nu producera en hel platta där inte en enda låt är dålig.

Något som bandet har hållit kvar vid är lite smått udda intron, eller vad man ska kalla det. Eller vad sägs som en motorsåg som startas och sen hör man hur de sågar i en levande människa som skriker (naturligtvis) för full hals?

 

Tyvärr är detta en sån platta där jag känner att någonting saknas, men kan inte riktigt sätta fingret på det.

De har en rätt sjysst blandning på låtarna, så plattan i sig blir inte långtråkig, men de saknar en låt av ren aggressionsutlopp... Kanske är det som stör mig?

 

I vilket fall, jag tycker att ni ska ta på er pjuxen och dra ner till närmsta CD-affär och köpa er ett ex av denna skiva!

 

Betyg:

4/5

 

Fotnot: länk till avatars hemsida på myspace - http://www.myspace.com/avataronline

Innan du läser vidare, det är i viss mån spoilervarning på inlägget så läs vidare på egen risk...

Filmen utspelar sig på den mycket avlägsna planeten Pandora, där det finns en mineral som människor håller på att utvinna. De levande varelserna, kallade Na'vi, motsätter sig detta eftersom människorna förstör deras underbart vackra planet.

Med hjälp av en blandning av mänskligt och Na'vi-DNA har man skapat Na'vi-er som går att "fjärrstyra" från den människa vars DNA blivit blandat med utomjordingens, varav namnet "Avatar".
Denna avatar ska sedan användas för att ha kontakt med Na'vi och för att studera dem m.m.

Anyway, för att skippa massa dravel hit och dit så måste jag säga att detta kanske inte var den bästa filmen jag sett, men definitivt en av de bästa! Filmen är inte mindre än 2 timmar och 40 minuter lång, och det tyckte jag var långt innan jag satte mig i biosalongen. Filmen behöver verkligen denna tid på sig, för längden till trots så blir den aldrig tråkig.

Som vanligt med storfilmer så är de bitvis förutsägbara, vilket i stort sett är en av de få nackdelar denna filmen har.

Skulle kunna skriva i evigheter om denna filmen, men säger som såhär istället:
se filmen! Jag och hjärtat såg den som "vanlig" bio,  men den finns även som 3D... vilken vi funderar på att se. ;-)

Betyg:
5/5

Jag har det föregångaren till mitt Xbox360, så när jag fick syn på 2an så var jag ju bara tvungen att köpa det, dock till min PC.

För de som inte är så insatta i spelserien, så tillhör den egentligen Call of Duty-serien som egentligen utspelar sig under andra världskriget. Men Modern Warfare-serien däremot, är tidsenlig (mer eller mindre) och man får spela i olika scenarion. Ibland en typ av insatsstyrka och ibland som en soldat på stridsfältet någonstans i världen.


I denna enorma flygplanskyrkogård är det fulla strider mellan 2 av dina fiender.
Du ska igenom till andra sidan.

MW2 är mycket likt föregångaren rent spel- och grafikmässigt (sjukt snyggt!) och det är inget fel i det egentligen, eftersom det är ett vinnande koncept. Dessutom så bygger 2an på 1an då det finns en hel del lösa trådar att knyta ihop då man figurerar som flertalet olika karaktärer (plus några till) som återfinns i 2an.
Likt ettan så är även MW2 en orgie i tempoväxlingar - efter att ha klarat ett hektiskt uppdrag på stridsfältet till att försöka använda en snöstorm som skydd och smyyyyga in på en rysk flygbas någonstans högt upp i bergen där du ska göra så lite väsen som möjligt (döda så få som möjligt, men om du måste... gör det tyst!). Ett sådan här upplägg av spelet tycker jag är helt fantastiskt och adrenalinhöjande och grovt beroendeframkallande!

Men nu är det inte singleplayerdelen som är det mest lockande i detta spelet... Multiplayerdelen är också grovt beroendeframkallande den också. När du väl börjar får du väldigt basic utrustning och vapen, men ju fler du dödar med ett specifikt vapen, desto fler prylar (rödpunktssikte, kikarsikte osv) till det vapnet får du.
Man har även såkallade Perks (gjorde succé från MW1) där man kan anpassa 5 klasser efter eget tycke, där perks utgör olika egenskaper hos din karaktär. Som exempel så kan han bli stadigare på handen (bra om man är prickskytt), eller lite extra skadetålig (bra om man är fotsoldat) osv. Även titlar och emblem kan man ändra själv, och även dessa får man fler av ju bättre man beter sig i strid.


Strider mot knarkkartellerna i Rios kåkstad.

Multiplayerfunktionen har flera smidiga lösningar. Dels så kan du låta spelet välja server åt dig, efter att du valt vilken typ av spel du vill köra (Domination, Free-for-all, Destruction, osv) vilket gör att man som nybörjare ställs mot mycket bättre spelare med bättre vapen och bättre prylar, så man får lära sig allt den hårda vägen.
Skulle servern gå ner mitt i en match, flyttar den således alla spelare, poäng m.m. (t.o.m allas positioner flyttas med!) till nya servern och matchen fortgår precis som om inget har hänt. Riktigt smart!

Call of Duty: Modern Warfare 2 är det absolut bästa spelet just nu och jag varnar dig:
Om du köper det, räkna med att du kommer sitta vid datorn länge!

Betyg
5/5

JCVD - Eller Jean-Claude Van Damme som hans artistnamn är, handlar om en avdankad skådis som är pank och förlorar roller i nya filmer till rivalen Steven Seagal (som dock inte medverkar i filmen personligen).

I denna film spelar JCVD sig själv och efter att ha förlorat en vårdnadstvist om enda dottern, åker tillbaka till Bryssel för att finna sina rötter.

Då hans kreditkort inte fungerar ska han ta ut pengar på ett lokalt postkontor, men hamnar i en gisslansituation som han försöker överleva.

Innan jag såg filmen så hade jag bara hört om den att JCVD faktiskt visar hur bra skådis han egentligen är, och hur välplanerad filmen är.
Och jag kan inget annat än instämma! Denna filmen tog mig med storm med sina mörka scener och artistiska drag som man ibland kan se i filmer av stora kända regissörer.

Filmen hoppar mellan dåtid och nutid, men intervallerna minskar och storyn i filmen byggs ihop på ett riktigt snyggt och smidigt sätt. Förvånande nog så "avbryts" hela filmen genom att JCVD tittar rakt in i kameran och berättar sitt livs historia och hur han har byggt upp sitt namn från ingenting (mitt i en scen dessutom!). Riktigt rörande faktiskt!

Detta är ingen film man ser på om man vill se en action. Jag skulle mer klassa den som en actionspäckad drama som bjuder på ytterst få skratt.

En väldigt bra och välgjord film, som sagt, och denna hoppar in på min favoritlista över filmer (där den har sällskap av t.ex. Boondock Saints, Schindler's List m.fl.)

BETYG
5/5

Hjärtat köpte mig ett nytt tangentbord idag; Logitech Illuminate.

Jag tyckte det var lite mycket pengar för ett tangentbord, men hon var envis så hennes vilja fick ske. ;)

Anledningen till att jag ville ha ett illuminate är att tecknen på tangenterna lyser. Inte hela bakgrunden som många andra lysande tangentbord gör.

Man det finns en del snabbknappar som är lokaliserade på F-tangenterna högst upp som får sin använding om man trycker på FN-tangenten (väldigt bra om man har det kopplat till en laptop). Det finns också en knapp för ljuset; styrka i 3 lägen samt ljus av.

Finns väl egentligen inte så mycket att säga om det förutom att det fan är det bästa tangentbord jag varit med om!
Äckligt bra respons och motstånd i tangenterna som dessutom är lagom stora och förvånandsvärt tysta.

Det är 1,9 cm "högt" och har inbyggt handledsstöd vilket gör det skönt att skriva på. Hade det varit ergonomiskt så att det varit böjt så hade det varit en fullpoängare!

Pris; 799:- på Kjell & Co, Allum
Garanti: 3 år från Logitech



Betyg:
4,5 / 5

Så var dagen kommen!

Äntligen skulle vi se Quentin Tarantinos senaste film Inglorious Basterds som handlar om en liten grupp soldater under Andra världskriget vars enda uppgift är att döda nazister.

Jag hade sjukt höga förväntingar på filmen då de jag pratat med som redan sett filmen sa att den är sjukt bra.
Jag kan inte hjälpa det, men jag är faktiskt besviken på filmen. :(

Att det var Tarantino som gjorde den innebär för mig omedelbart att jag kan vänta mig en hel del konstnärliga inslag i filmen, och de fanns där och var sjukt snygga!

Men det känns som om att han kunde valt bort en hel del material och filmen skulle ändå behålla sin kvalitét.

Något jag älskar med Tarantino är att han vågar chansa på en del otippade skådisar som varken är kända alls, eller kanske sådär halvkända. Filmens överraskning var självaste Mike Myers (Shrek, Austin Powers)! Han hade en liten karaktär som inte tillförde filmen någonting, men han var där!

Filmen var 2,5 timmar lång och jag känner att han hade kunnat utnyttja tiden bättre några gånger.

En klart sevärd film, men inget jag skulle bjuda hem folk på en filmkväll för att se.

Betyg
3/5