JCVD - Eller Jean-Claude Van Damme som hans artistnamn är, handlar om en avdankad skådis som är pank och förlorar roller i nya filmer till rivalen Steven Seagal (som dock inte medverkar i filmen personligen).

I denna film spelar JCVD sig själv och efter att ha förlorat en vårdnadstvist om enda dottern, åker tillbaka till Bryssel för att finna sina rötter.

Då hans kreditkort inte fungerar ska han ta ut pengar på ett lokalt postkontor, men hamnar i en gisslansituation som han försöker överleva.

Innan jag såg filmen så hade jag bara hört om den att JCVD faktiskt visar hur bra skådis han egentligen är, och hur välplanerad filmen är.
Och jag kan inget annat än instämma! Denna filmen tog mig med storm med sina mörka scener och artistiska drag som man ibland kan se i filmer av stora kända regissörer.

Filmen hoppar mellan dåtid och nutid, men intervallerna minskar och storyn i filmen byggs ihop på ett riktigt snyggt och smidigt sätt. Förvånande nog så "avbryts" hela filmen genom att JCVD tittar rakt in i kameran och berättar sitt livs historia och hur han har byggt upp sitt namn från ingenting (mitt i en scen dessutom!). Riktigt rörande faktiskt!

Detta är ingen film man ser på om man vill se en action. Jag skulle mer klassa den som en actionspäckad drama som bjuder på ytterst få skratt.

En väldigt bra och välgjord film, som sagt, och denna hoppar in på min favoritlista över filmer (där den har sällskap av t.ex. Boondock Saints, Schindler's List m.fl.)

BETYG
5/5